Känn mitt hjärta...

Herre, du utrannsakar mig
och känner mig.
Ps 139:1










En reflektion över Ps 139

Det kan ibland vara en skrämmande tanke att be Gud, som ser allt, att granska hjärtats inre rum. Kanske är det våra rädslor som hindrar oss från att komma nära Gud?
…ett hjärta som vet att Gud är kärleken, ett hjärta som längtar efter kärleken behöver inte vara rädd.

När du känns långt borta…
Den som är ärlig med sig själv kan erkänna att det ibland finns stunder när man kan uppleva att Gud är tyst och långt borta, ändå är han alltid nära. Han är nära och han vet vad vi tänker och känner våra tankar innan vi ens hunnit forma dem till ord. Även om det ibland kan kännas som att Gud är långt borta, omsluter han oss på alla sidor och håller oss i sin hand. Den som är i Guds hand är alltså omsluten av kärleken själv.  En sådan närhet och kärlek är ofattbar och så stor att ingenting någonsin kan dra oss ut ur den, bort från den, kväva den eller skrämma den – det är en evig kärlek.


Du som skapade
mitt innersta
som såg mig
innan jag var formad
som känner alla mina dagar
dina tankar för varje dag i mitt liv
är större än jag någonsin kan förstå
de rikedomar som du vill ge mig
är djupare än vad jag någonsin kan förstå
men ett vet jag:
du är alltid hos mig
du såg mig innan jag föddes
du ser mig även nu
du ser mig vid livets slut
du ser mig i evigheten
du känner mig som ingen annan
därför vågar jag be:
rannsaka mitt hjärta
så att jag alltid håller mig nära dig
alltid går på den eviga vägen
alltid hör din röst





Sitt en stund inför Guds ansikte i stillhet och tystnad…Känn Guds närhet omsluta dig…Kan du känna hans närhet? Kan du se dig själv i Guds hand?






Din bön kan vara:
Utrannsaka mig, Gud,
och känn mitt hjärta,
pröva mig

och känn mina tankar.
se till om jag är på en olycksväg
och led mig på den eviga vägen.
Ps 139:23-24